Ett lugnt tempo

publicerat i Graviditeten;
Det är verkligen en behaglig resa jag är på. Ingen stress och inga måsten, jätteskönt!
Jag hade inte orkat med annat. Speciellt inte nu, jag har börja få så himla ont i mitt bäcken, skrev jag det kanske? Spela roll men ont har jag så jag kan inte gå så mycket och heller inte fort. Så det är perfekt, också ur det perspektivet, att bo hos Kim. Hon kan nämligen inte heller röra sig i normalt tempo. Hehe.
 
Igår började vi dagen med en rejäl och god våffel-frukost! Det var himla trevligt att grädda våfflorna direkt vid bordet.. Då hann dom ju inte bli så där sladdriga!
 
 
Kim och Alex har ju köpt ett hus. Dom har ju inte flyttat in än men jag ville ju såklart se det ändå. Så vi packade ner lite färdkost och gav oss iväg på lite utflykt. Vi stannade i lekparken nån timme, jag fick sitta och mysa i solen medan mamman och pappan lekte med Elvira. Det var så skönt. Det är verkligen varmt och skönt här!
Det blommar ju till och med!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dem två gravida! Jag har köpt en ny halsduk och den passar så himla bra till min gröna jacka och till mig i allänhet, tycker jag! Jag som alltid brukar ha svart, svart, svart och svart tycker att det är kul med lite färg!
 
 Här har vi lilla Elvira. Hon är en så fantastisk unge. Så söt och go! Precis som sina föräldrar!
 
 vi var hos Maddis också igår. Vi köpte pizza, chips, ostbågar, kakor och karra och så hade vi en riktig myskväll! Imorgon kommer Maddis till oss i Vällingby så ska vi äta middag.. Ska bli trevligt! :)
 
Idag skulle jag och Kim åka till Ikea hade vi planerat. Men eftersom vi inte har förstått hur söliga vi är så insåg vi att det inte fanns en chans att hinna. Vi steg ändå upp väldigt tidigt men vi var tvungen att prata, gå köpa frulle, snacka skit,  äta, surra, duscha och prata så
vi hann inte!
Jag skulle ju vara i Sätra kl 14.. och det hann jag iaf med! :)
Var så roligt att hälsa på gamla jobbet.. var där över tre timmar. Jag började sakna det lite faktiskt.
Men jag saknar min kille ännu mer!! ;)
 
På hemvägen så åkte jag till skärholmen på en shoppingrunda.. Men jag får så jävla ont när jag går så jag kunde inte stanna så länge. Få se hur det går på Ikea imorgon.. phu!
 
 
 
 
Jag köpte iaf en present till min fina mamma! Jag tänkte först att hon nog ska få den när hon fyller år 26:e maj.. men hon ska nog få den redan nu!
 
Nä nu orkar jag inte skriva mer! Ni får stå ut till imorgon eller på onsdag! 
Puss på er.
 
 
 
 
 
 

En lördag i Storstadsvimlet

publicerat i Graviditeten;
Hej!
Jag måste ju uppdatera er om livet i hufvudstaden känner jag!
Här är det kiruna-sommar-värme... Ja, nästan! Man hade inte behövt ha någon jacka på sig idag. Människor sprang omkring med ballerinaskor och bara ben. Underbart. Jag själv var ganska påpälsad, jag har en sommarjacka men en tjock halsduk, strumpor och långbyxor.
 
Jaja, nog pratat om min klädsel. Efter att ha blivit bjuden på en fantastisk frukost så mötte jag upp min fina kompis och gamla kollega Pernilla. Hon hade med sig sina tre fina barn. Ett av barnen har hon hunnit vara gravid med och fött sen vi sågs sist. Emma. Hon är nio månader och underbart söt och glad och charmade nog hela Vällingby under den korta tid vi var där.
 
När vi hade ätit och fikat klart så hann jag springa lite i butiker.. Köpte en ny handväska. Jag köpte en dyr en. En enkel väska som passar till allt!
 
Sen var jag och mina andra vänner Kim och Rebeca på Olearys och käkade dinner. Och herregud, det var så gott. Och vi hade så trevligt så att vi kom för sent till showen.
Jag åt baby back ribs. Mööööms!
 
 Här har vi finisarna Kimsan och Rebban.
 
Sen fick jag och Kim som sagt skynda oss. Vi skulle ju hinna till Mariatorget på 40 min men restiden var 44 min. Hojj...Vi är ju inte snabba och smidiga med våra magar direkt. Haha. Nå vi kom väl 10 min sent och det var ingen hit. Kvinnan som visade oss in måste ha missat våra magar när vi sa att vi bara måste kissa först. Hon blev sur, himlade med ögonen, viftade på armarna och sa typ varsågod.
Kärring, alla kan väl bli försenade!
 
Nå, det var Özz Nujen vi var och lyssnade på. Otroligt bra och vi och förhoppningsvis många andra fick sig en tankeställare. Speciellt när det kommer till rasism Och alla människors lika värde.
Alls människor är individer. Man är inte sin religion, sin sjukdom, sitt handikapp och heller inte din sexuella läggning. Man är en individ dom är lika mycket värd som alla andra, som du och jag.
 
Det var min dag det. Nu har jag och Kim suttit och pratat kärleksrelationer i nån timme och det är nu hög tid att sova. Imorgon väntar nya äventyr.
Jag vill så gärna ut och promenera, åka till Årstaviken och titta på vattnet men jag kan inte gå så långt. Jag får ont. Jag har ju nu drabbats av foglossningar, tror jag. Det gör ont.
 
Något som slog mig idag, en lördag kväll på tunnelbanan var att det går snabbt att vänja av sig vid vissa saker. Alla lördags-fyllon ex. Det är obehagligt att vara nykter i en full tunnelbanevagn en lördag kväll. Förut var ju det "vardag".. Jag slutade ofta jobba 22 eller 23 på helgerna när jag jobbade och då är det nog som mest fyllisa. Det var ju inga problem. Men nu, nu är det jobbigt och obehagligt.
 
 
Godnatt på er alla tussilagodos, vi hörs snart igen!
 
 

Magbild vecka 30.

publicerat i Graviditeten;
Idag går vi in i vecka 30. Kan ni förstå, vecka 30!!! Herregud!
Nu behöver det inte vara så länge kvar alltså. Låt säga att bebben kommer två veckor innan, då är det bara 8 veckor kvar. Herranjesus! 
Just nu är barnet ca 38 cm långt, och väger omkring 1,4 kg. Lilla lilla plutt, bara typ 1,5 kg, det är inte mycket, men det är en lång smal liten bejbis iaf.
Det står i min app att mina lungor tar upp ca 20% mer syre och det gör att jag känner mig mer anfådd. Jaså? Är detta sant? Ååååh, pust, stön, det har jag gjort länge!!
Det står även att jag ska fortsätta motionera i den mägnd och intensitet som jag gjort tidigare (?). Man ba hallå, ursäkta, jag har inte motionerat på flera månader.

Sen står det att det är hög tid att planera när jag ska sluta jobba.
Ja, jag har ju planerat det. Men fick avslag på min planering.
Hade sökt havandeskapspenning från 30 dagar innan beräknad förlossning, det är väl inte mycket begärt, med tanke på att man kan söka redan 60 dagar innan.
Men icket, försäkringskassan anser att min arbetsförmåga inte är nedsatt med minst en fjärdedel.
Jag tycker att deras bedömningar är lite tråkiga, dem grundar sig nog mycket på tunga lyft. Jag har inga tunga lyft på mitt jobb, men däremot måste jag vara väldigt fysiskt aktiv då vi har flera promenader i veckan, storstäd, matlagning osv. Man är uppe på benen och står så stora delar av dagen. Och jag känner att tunga lyft hade varit att rekomendera för min del, där har man iaf hjälpmedel, liftar ex. Men att promenera, till det finns bara rullstol som hjälpmedel och det funkar inte riktigt i mitt jobb att slänga mig i en rullstol.
 
Jag har iaf skrivit en önskan om att dem ska ompröva mitt ärende och så har jag skrivit en förklaring. Så få se då, men jag tror inte det!
Det är ju lite svårt att söka detta jättetidigt tycker jag eftersom att jag då inte vet vad jag kommer att ha för krämpor. Nu vet jag ju och jag kommer inte klara av att utföra mitt jobb under hela graviditeten, så är det bara! Men jag kan säkert bli sjukskriven.. Får prata med min barnmorska om det sen.
 
Nå, här har vi magen idag då. Nu börjar den bli sådär riktigt utspänd. Man ser nästan blodådrorna. Det ser lite läbbigt ut tycker jag!
 
Oj oj oj, den ser lite framtung ut.
Pratade med moster imorse och hon nämnde just att jag hade lyckan att ärva både hennes och min mammas gravidmagar. Dom var ju nämligen GIGANTISKA! ;)
Men när jag varit hos barnmorskan och mätt magen så ligger den precis på deras "skolbokskurva". Varken över eller under kurvan som dom utgår ifrån. Med andra ord , PERFEKT STORLEK!
 
Här är magarna med tre veckors mellanrum. Vecka 27 och nu vecka 30. Nog är det skillnad alltid, men inte så farligt mycket tycker jag ändå!
   
 
Nä, nu måste jag äta lite, för sen ska jag minsann ner i källaren och hämta min väska och packa ner mina kläder och flyga till Stockholm.
Så lite kläder som jag nu kommer att packa ner har jag nog aldrig packat. Nu har jag ju inte så mycket kläder som passar. Så det blir massa plats över till inredningsatteraljer! Jiiiho!
 
Vi hörs snart igen!
Hejsvejs!