Några filmklipp på min ögonsten

publicerat i Graviditeten;
 Nu var det längesen jag delade med mig av några filmklipp, så jag tycker att det var dags nu!
Det är så himla roligt nu (Har jag sagt det förut?), det händer så mycket. Bara en sån sak att hon nu går helt obehindrat, det är så häftigt!
 
 
 Hon älskar att bada och kommer på nya konster varje gång.. nästan!
 
Hon ÄLSKAR bubbelvatten.. "Mea mea mea"
 

Kärlek. Ondska. Solidaritet. Hat.

publicerat i Graviditeten;
Jag skulle vilja skriva en dikt!
Men jag inser mina begränsningar och jag sparar er nöjet att få läsa en dikt skriven av mig! Dikten jag skulle vilja kunna skriva är en sån dikt där jag på några få meningar kan förmedla en känsla, en kärlekskänsla. Jag är ju inte direkt en person som har lätt för att formulera mig och jag är allt annat duktig på at fatta mig kort så... Here we go!
 
Jag är ensam hemma, jag lyssnar på vackra låtar, ljusen är tända och mysbyxorna är på. Plötsligt blev jag gråtfärdig och var tvungen att börja tänka på livet och allt som händer runt omkring. Jag blev ännu mer gråtfärdig av det. Jag insåg nämligen hur rik jag är. Jag har ju nämligen turen att ha fått ett så jäkla bra liv! Det är jag så glad och tacksam för!
Jag flyr inte från krig, jag har inte hittat min dotter drunknad på en strand, jag har inte sett min familj bombas till döds och jag har själv inte behövt kämpa för att överleva.
Nejdå, här sitter jag, jag har mat i överflöd, jag till och med slänger mat, jag spolar ner min avföring med dricksvatten, jag byter ut min soffa för att den gamla var så ful, jag svär över att min balkong är så smutsig av allt gruvdamm och jag äter snask tills jag nästans kräks. Jobbigt. Parallellt med min lyckliga värld finns en annan värld, där finns ingen lycka, bara hemskheter, död och sorg. Det gör ont i mig att se allt detta. Det är för mycket för oss lyckliga och rika människor. Det är så hemskt så att vi tappar förståndet. Vi tappar medmänskligheten. Solidaritet, vad är det?  Det är så hemskt att se så att vi till och med slutar vilja hjälpa våra medmänniskor. Vi tar avstånd och låtsas som att allt är bra. Vi sover gott om nätterna för att vakna och plöja igenom nyheterna som pratar om hur många som dött under sin flykt mot en, vad dem tror, fredligare värld.
 
Förlåt för att jag generaliserar lite väl brett. Det är inte dig jag pratar om. Jag pratar om dig som varje dag delar texter om hur vi ska undvika att hjälpa människor i nöd. Artiklar som visar falska siffror på vad invandringen kostar, som om det skulle spela någon roll? Vad tycker du ett människoliv är värt i pengar? Löjligt att ens tänka på pengar i detta läge! Jag pratar om dig som vill fortsätta leva ditt lyckliga liv utan att hjälpa någon som inte hör till "dina egna". (Dina egna? Vilka är det?) Jag pratar om dig gör allt som står i din makt för att slippa dela med dig av ditt överflöd. Jag pratar om dig som tappade bort empatin nr du duschade. Jag pratar om dig som är så rädd, så feg och så svag så att du tror att profeten Muhammed snart bor under din säng och att du snart kommer tvingas att bära burka när du går på disco. Ja, jag pratar också om dig vars liv har blivit meningslöst för att man klippt bort en snutt i Pippi-filmen, för att inte tala om hur hemskt du tycker det är att det inte är socialt accepterat att sitta och skrika hur god negerbollen är som du äter.. Chokladboll, det kommer du minsann aldrig att säga, nä, där går gränsen, du har ju alltid sagt negerboll och tänker fortsätta med det. Right?
Nä, varför ska inte alla människor få ha det bra, varför är det en så omöjlig tanke?
 
Nä, usch, världen är hemsk och det bor så mycket ondska i människor. Vare sig det beror på religion, dålig uppfostran, okunskap eller bara rädsla.. Men snälla, sluta vara en ond människa. Testa bry dig om andra människor, testa bara en dag, det kommer att bli en bra dag, jag lovar dig.
 
Varje dag när jag vaknar så möts jag av två tindrande ögon, skratt och en busig ettåring som älskar livet och som inget ont vet, i hennes värld finns än så länge ingen sorg och ondska . Men hade hon varit äldre hade hon fråga mig varför nyheterna visar bilder på så många döda barn på en strand, hur ska jag förklara det för henne?
Tack för ordet! 
 
 
Jag tänkte ändå avsluta mitt inlägg med att ändå glädjas åt mitt lyckliga liv... Jag har ju, som tur är, ett härligt liv! 
En sak som är så himla roligt är att Julie numera står på egna, stadiga, ben. Hon går omkring här hemma som om hon inte gjort annat. Igår släppte det för henne. Hon insåg att hon faktiskt kan gå. Hon förstod också att det är svin-kul att få gå var hon vill och inte behöva dra med mig på alla upptäcktsfärder. Hon gick runt mest här i vardagsrummet men sen kom hon på att hon också kan gå till köket själv och komma tillbaka till vardagsrummet själv, hur kul som helst! Hon är så häftig!



 

Igår var vi ut på en liten promenad i skogen.. Eller vi skulle på skogspromenad, men det blev en grusvägspromenad.. Vi gick fel! MEn det var mysigt ändå!

Det får avsluta mitt inlägg, för nu måste jag gå sova. En arbetsdag att orka med imorgon!
 
 
 
 

Höst i hemmet

publicerat i Graviditeten;
Hej hallå! Har ni saknat mig?

Inte hinner jag med bloggen.. Jag skrev ett sms till min kära vän Kim idag och jag skrev just att det är så hemskt att livet är så fullspäckat så att man inte ens hinner med ett telefonsamtar 😓
Men det är väl så nu en period, snart ger det kanske med sig! 

Julie har varit på dagis nu i två veckor. Första veckan var ju inskolning och förra veckan har hon varit själv där.

Första dagen var både jag och Johannes med. 
Julie hittade snabbt favoritleksakerna-bilar och garage. 
Resten av inskolningsveckan turades vi om att gå dit. Eller Johannes var en dag och jag tre. 

Julie är inte det minsta blyg, varken för fröknarna eller barnen. Hon tycker det är så roligt med alla större barn som gärna vill visa henne saker och leka med henne.




Jag lämnade henne första gången på fredagen till lunch så hon åt och vilade. Hon hade ju till och med somnat i frökens famn, det händer ju väldigt sällan att hon ens somnar i våran famn. 
Förra veckan har hon varit själv alla dagar och det har gått SÅ bra, hon har ätit bra och vilat inne på madrass tillsammans med de andra barnen.
Fröknarna sa att det har varit en riktig A-inskolning, allt har flytit på bra, så det känns väldigt skönt! Var lite orolig att hon inte skulle gilla att vara utan oss. Man är visst lite för självgod 😅

Jag är verkligen glad att vi fick plats här på denna förskola (som var vårat förstahandsval). Det är så fina, glada, trevliga och engagerade fröknar, egen kokerska, mysigt dagis, stor gård och allt känns perfekt, än så länge!
Det är ett stort steg att börja lämna sin lilla parvel till okända människor, herregud, dom vet ju ingenting om henne.. Men snart vet dom allt!

Eftersom både jag och Johannes jobbar skift så kommer Julie inte behöva ha så långa dagar på dagis, för det mesta 4 timmar per dag, men såklart, ibland blir det längre och ibland blir det ledigt!
Det händer ju också att det inte går ihop, att mamma eller Inger måste hämta henne och nu är dom med henne hela helgen för vi jobbar båda. 

Annars då, vad har hänt sen sist..

Vi har sagt Hejdå till Linda och Sixten 😢 Det var ett jobbigt avsked!
Dom flyttar vidare till Sundsvall nu. Vi har haft ett så himla roligt år tillsammans. Vi träffades ju när vi var gravida och sen har vi gått igenom det första året som mammor tillsammans, med allt vad det innebär; sömnlösa nätter, matvägran, mjölkstockningar, åskmolns-perioder. Men också solskensperider, häftiga utvecklingssprång, första skratten, första krypstegen och allt annat roligt och underbart som detta år har innefattat!













Sötisarna

Vi fick ju lite sommar också. Perfekt för oss som haft uteaktiviteter hela sommaren. 


Nu var det också dags att göra om taket i stugan.


Morbror och Johannes hjälptes åt så på två dagar var det klart!

Vi har haft så många getingbon i denna stuga.. Inga med levande getingar men nu hittade vi ett. Och när Johannes och Janne började jobba på taket så blev getingarna oroliga. Så getingbot var ett måste att få bort. Janne tog på sig munderingen och så tog han det!


Det ser lite knasigt ut när det är så långa plankor. Men vi ska göra en liten avdelning sen. Och så kommer det ju knutar, fönsterfoder och underspikning.

Julie är nöjd över att få vara ute så mycket.. Hon gillar det'




Nå men nu har vi haft en liten paus från stugan.. Och inredningslusten hemma har återvänt. 
Vi har köpt ny soffa. 
Den ser så liten ut på bild, men det är nog för att det är så tomt på väggen. Men tavlorna är påväg. 
Vi måste även köpa ett vardagsrumsbord. Men det får bli till nästa lön. Och en fåtölj ska vi också ha men det får bli till näst-nästa lön 😆

Jag gjorde ju en tavelvägg förut som jag aldrig blev riktigt nöjd med. Så nu har jag börjat göra om den väggen.. Det är inte klart än.

Sen haf det inte hänt så mycket mer i hemmet.
Johannes har jobbat sin första vecka. Han har varit sååå trött! 😂

Nä, nu ska jag jobba lite. Det är så lignt här på morgonen, men nu har gänget börjat vakna! ☺️

På återseende gott folk! 😘